www.bokavard.se
Just nu finns det fler än
3 000 bokningsbara tider
Bokavård.se blev listad bland sveriges 100 bästa sajter år 2015
Skriv ut artikeln

Behandling av cancer hos barn

Sammanfattning

Barn som får cancer behandlas oftast med samma metoder som vuxna även om doserna är annorlunda. Det finns tre vanliga behandlingsmetoder som ofta kombineras: cytostatikabehandling, strålbehandling och operation. Behandlingstiden för en cancersjukdom kan variera från ett par månader upp till flera år.

I Sverige får varje år ungefär 350 barn cancer. Med barn menas personer upp till 18 års ålder. Eftersom det är så få barn som får cancer, samarbetar Sverige ofta med olika länder kring barncancervård och forskning. Det har lett till förbättrade behandlingsresultat. Fyra av fem barn lever fem år efter diagnos och de allra flesta av dem överlever sjukdomen.

Du kan läsa mer om hur det kan vara när ett barn får cancer.

Behandling på barncancercentrum

Sverige har sex barncancercentrum. De finns på barnsjukhus och universitetssjukhus i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala. Det är på något av dessa sjukhus som familjen kommer att tillbringa mycket tid, åtminstone under början av behandlingsperioden. Bor man långt ifrån ett barncancercentrum kan en del av vården ske närmare hemmet, men samordning och organisation av stora delar av vården sköts av ett barncancercentrum.

Avdelningarna på barncancercentrumen är anpassade efter barns behov och personalen har stor vana vid att arbeta med barn i olika åldrar. Utöver läkare med olika specialiteter kommer barnet och familjen att möta sjuksköterskor, barnskötare, dietister, lekterapeuter, lärare, kuratorer, psykologer, sjukgymnaster eller fysioterapeuter, läkarsekreterare och tandläkare.

Våga fråga!

Du som är patient eller förälder ska aldrig tveka att ställa frågor till läkare och till övrig vårdpersonal. Du kan ställa samma fråga många gånger om du behöver. Att möta människor i kris och att försöka förklara medicinska fakta så tydligt som möjligt är en viktig del av personalens arbete.

Undersökningar och provtagningar

Det är vanligt att barnet behöver genomgå många olika undersökningar både inför och under behandlingen. Det kan vara ultraljudsundersökning, datortomografi och magnetkameraundersökning. Dessutom kan barnet behöva sövas för att läkarna ska kunna ta prover från cancertumören eller sätta in olika former av hjälpmedel för fortsatt behandling. Barnet behöver ofta lämna flera blodprover som kan tas i fingret eller i armvecket eller genom en inopererad venkateter. Du kan läsa mer om venkateter under kapitlet om cytostatikabehandling.

Alla undersökningar som görs i början behövs för att ta reda på vilken cancerform barnet har och hur långt den har utvecklats. Det behövs för att kunna planera för rätt sorts behandling.

Barn kan behöva extra hjälp vid provtagningarna

En del barn tycker det är svårt att genomgå undersökningar och är rädda för stick eller för att ligga under till exempel en röntgenapparat. Personal på barnmottagningar har stor erfarenhet av barn i alla åldrar och med olika stor oro. De är väl förberedda för att göra undersökningar och provtagningar så skonsamma som möjligt för varje barn. Efter en tid brukar barnet också vänja sig vid de prover och undersökningar som behöver göras flera gånger under en cancerbehandling. Vissa längre eller smärtsamma undersökningar görs i princip alltid med barnet sövt. Det är vanligare ju yngre barnet är.

Du kan alltid fråga så mycket du vill om de olika undersökningarna. Det är också bra att berätta vad just du eller ditt barn kan tycka är svårt eller obehagligt så att personalen är extra uppmärksam på just de sakerna. På sidan Barnavdelningen kan du och barnet se tecknade filmer om olika undersökningar och behandlingar.

Vanligt att tillfrågas om forskningsstudier

En fråga som nästan alla barn och deras föräldrar ställs inför, samtidigt som de får beskedet om cancer, är frågan om att medverka i forskningsstudier i samband med behandlingen.

De flesta föräldrar befinner sig i chock efter beskedet att deras barn har cancer. Då kan det kännas svårt att både ta in all medicinsk information om behandlingen som väntar och dessutom behöva ta ställning till om barnet ska delta i en forskningsstudie. Det är dessutom ofta ganska bråttom att ge svar eftersom behandlingen ibland inte kan starta förrän läkarna vet svaret.

Små justeringar av behandlingen provas

Barncancervården arbetar efter tydliga riktlinjer som brukar kallas för behandlingsprotokoll eller scheman. Under de år som läkarna följer det gällande protokollet pågår hela tiden olika studier av nya behandlingsmetoder eller nya sätt att använda de metoder som redan finns. Om resultaten från studierna visar sig vara bättre än protokollet kommer de att leda till ett nytt protokoll efter en utvärdering. Det som kallas för att prova en ny behandlingsmetod är sällan något helt nytt utan handlar oftast om små förändringar, exempelvis justeringar av mängden eller sorten cytostatika.

Du har rätt att välja

Vetenskapliga studier handlar ofta om att jämföra två behandlingar med varandra. Då är det vanliga att barnet lottas in i en viss behandlingsgrupp. Den ena gruppen behandlas exakt efter det gällande protokollet, det som hittills har visat sig vara bäst. Den andra gruppen behandlas med en viss förändring, på ett sätt som forskare och läkare har börjat tro kan vara bättre, men behöver utvärdera för att vara helt säkra.

För vissa sjukdomar med bra prognos kan syftet med studien vara att testa om det kan räcka med mindre mängd behandling än vad man tidigare har fått för att uppnå ett lika bra resultat men med lägre risk för komplikationer.

En vanlig fråga som föräldrar ställer sig är om barnet riskerar att få sämre behandling eller bemötande ifall man inte vill delta i studien. Svaret är nej. Personalen på ett barncancercentrum gör ingen skillnad på barn som deltar i forskningsstudier eller inte.

Att hinna tänka efter och förstå

Eftersom en forskningsstudie ofta handlar om att man slumpmässigt väljer en viss form av behandling kan behandlingen inte starta förrän läkarna har fått svar på om barnet ska delta i studien eller inte. De nationella riktlinjer som finns kring forskningsstudier säger att det är viktigt att låta patienten, och i det här fallet barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare, tänka igenom beslutet ordentligt och ställa tillräckligt många frågor.

Som förälder eller annan vårdnadshavare kan du ändå vilja ge ditt svar fort, oavsett hur väl genomtänkt det känns, för att du är så angelägen om att behandlingen ska starta. Dessutom kan det kännas svårt att över huvud taget sätta sig in i alla medicinska detaljer kring en behandling som ofta ska pågå under lång tid. De läkare som ska behandla barnet, och som också ställer frågan om deltagande i en forskningsstudie, är vana vid den här situationen. Du kan fråga dem om allt du undrar över.

En del barn måste börja få behandling redan innan familjen har hunnit bestämma sig om barnet ska delta i en studie eller inte.

Operation

Ibland är en operation den viktigaste delen av behandlingen, eller den enda. Men vanligare är att barnet också behandlas med cytostatika eller strålbehandling eller båda delar. Vid vissa cancersjukdomar inleds behandlingen med att barnet får cytostatika eller strålbehandling, ibland både och, för att krympa cancertumören så att den blir enklare att operera bort. Vissa gånger kan det behövas cytostatika även efter operationen för att minska risken för att några cancerceller finns kvar i kroppen.

Förloppet beror på barnets situation

Det varierar om barnet behöver opereras så snart som möjligt eller om det är mindre bråttom. Förberedelser, operationstid och tiden efter operationen påverkas av barnets diagnos, var sjukdomen sitter och hur barnet mår vid tillfället för operationen.

Fråga vårdpersonalen om allt du undrar över inför, under och efter en operation, oavsett om den sker akut eller mer planerat.

Barnet sövs vid operationen

En operation görs nästan alltid under narkos. Då får barnet inte äta eller dricka före operationen, oftast från midnatt kvällen innan.

Narkosmedlet kan barnet få genom en tunn plastslang i armvecket eller handen. Narkosmedlet kan också ges genom en venkateter om barnet har fått en sådan inopererad. Du kan läsa mer om venkateter under kapitlet om cytostatikabehandling. Ibland får barnet andas in narkosmedlet genom en andningsmask.

Det går bra att du som förälder följer med barnet in på operationsavdelningen och är med tills barnet somnar.

Större barn kan ibland få göra vissa ingrepp med hjälp av lustgas i stället för att sövas.

Efter operationen

Efter operationen flyttas barnet till en uppvakningsavdelning och får vara kvar där för observation i några timmar. Du som förälder kan vara hos barnet. Barnet kan ibland må illa när det vaknar. 

Cytostatikabehandling

Cytostatika är läkemedel som hämmar celldelningen hos cancerceller. Hos ett barn delar sig cancercellerna oftare än hos vuxna. Det gör att cytostatika ofta fungerar särskilt effektivt på barn och att barn också klarar av att behandlas med högre doser cytostatika än vuxna.

För vissa cancersjukdomar är cytostatika den enda behandlingsmetoden som barnet behöver. Ibland används cytostatika för att först krympa en cancertumör innan den ska opereras bort. En del barn får cytostatika efter annan behandling eftersom det kan finnas enstaka spridda cancerceller kvar. Olika slags cytostatika brukar kombineras för att ge extra stor effekt.

Behandling genom venkateter

Barnet får cytostatika direkt i blodet genom dropp, en behandling som kan ta allt ifrån några minuter till några dygn, men vanligtvis tar det några timmar.

En del barn får under den här perioden en liten dosa i metall eller plast inopererad under huden högt upp på bröstkorgen. Dosan har en tunn slang som fästs i ett blodkärl. Dosan kallas subkutan venport, eller port-a-cath, och syftet är att barnet ska slippa få många stick direkt i blodkärlen under behandlingsperioden. Huden på bröstkorgen där dosan sitter kan bedövas med en salva innan stick för provtagning eller medicinering.

Andra barn får en så kallad central venkateter, CVK, som också är en tunn slang fäst i ett blodkärl, men där änden av slangen hänger utanför huden. Barnet sövs innan en venport eller CVK opereras in och själva operationen tar oftast mindre än en timme. När slangen eller dosan inte används brukar barn inte tänka så mycket på den. Dosan syns inte så mycket på utsidan av huden men känns om man trycker där den sitter. Slangen syns utanför huden men tejpas fast under ett bandage när den inte används.

Cytostatika ges som dropp under ett par timmar

Droppet sätts ibland på en ställning med hjul så att barnet kan vara uppe och röra på sig under tiden behandlingen pågår. Vanligtvis behandlas barnet med olika slags dropp under några dagar i följd då man är på sjukhuset. Därefter görs ett uppehåll på någon eller några veckor innan en ny behandlingsomgång påbörjas.

Under uppehållet kan barnet vara hemma om hen mår bra men ha så mycket kontakt som behövs med det behandlande sjukhuset.

Nästan alla tappar håret

Cytostatika påverkar inte bara cancerceller utan också friska celler. Det gör att den som behandlas ofta får biverkningar av något slag. Oftast går de över när behandlingen är klar. Till exempel kan håret börja falla av efter några behandlingar. Det börjar växa ut igen några veckor efter att sista behandlingen är klar.

De barn som vill kan få hjälp att prova ut och beställa en peruk. Andra barn kanske vill ha en keps eller sjal under behandlingsperioden.

Ökad risk för infektioner

Cytostatikabehandling kan göra så att mängden vita blodkroppar tillfälligt minskar. Då försvagas immunförsvaret. Barnet kan då få olika infektioner som ofta måste behandlas med antibiotika.

Infektioner sprids lätt via dagis, skolor och besök av vänner. Det är svårt att skydda barnet helt mot virus och bakterier och de flesta barn mår bäst av att få leva som vanligt mellan behandlingarna även med den ökade risken för infektioner.

Men även i perioder när barnets immunförsvar verkar ha återhämtat sig behöver man vara uppmärksam på feber och andra tecken på att barnet inte mår bra. Personalen på barncanceravdelningen brukar informera om hur man ska göra om barnet får plötsliga infektionssymtom. Det är viktigt att genast kontakta sjukhuset där man bor så att barnet kan bli undersökt.

Många barn slipper illamående

Cytostatika förknippas ofta med illamående. Men det finns effektiva läkemedel som gör att många barn inte alls mår illa eller bara mår illa ibland av cytostatikabehandlingen.

Aptiten påverkas ofta av cytostatikan, fast det varierar från barn till barn. En del barn kan må illa av andra anledningar, till exempel att de ogillar behandlingen. Andra barn tycker att det är svårt att äta eftersom behandlingen kan göra att det blir sår i slemhinnorna eller att slemhinnorna blir torra. Det finns olika sätt som kan göra det lättare att äta mat vid cancer.

Strålbehandling

Strålbehandling får man oftast på ett begränsat område av kroppen, precis där cancertumören finns. Både friska celler och cancerceller skadas av strålbehandlingen, men de friska cellerna har en bättre förmåga att reparera sig.

Jämfört med behandling av vuxna finns det större risker med att strålbehandla barn och unga som fortfarande växer och där strålbehandlingen kan påverka utvecklingen av viktiga funktioner, till exempel i hjärnan. Det pågår mycket forskning och utveckling av förbättrade tekniker för strålbehandling av barn. Ett exempel är strålbehandling med protoner, som kan vara ett alternativ vid vissa cancertumörer.

Små barn behöver sövas under strålbehandlingen

När små barn får strålbehandling behöver de oftast sövas för att kunna ligga helt stilla under behandlingen. Det kan betyda att ett barn kan behöva sövas en stund varje vardag under flera veckors tid när strålbehandlingen pågår.

Strålbehandlingen planeras noga i förväg. Bland annat ritar läkarna märken på barnets kropp. Märkena används för att ställa in utrustningen så att behandlingen ges på exakt rätt ställe.

Äldre barn som kan ligga stilla behöver inte sövas men får hjälp för att hålla kroppen i helt rätt läge under behandlingen.

Det första strålbehandlingstillfället kan ta lite längre tid så att personalen kan gå igenom alla inställningar extra noga, men därefter brukar själva behandlingen bara ta mellan fem och femton minuter.

Du kan vara med barnet inne i behandlingsrummet under förberedelserna, men du behöver lämna rummet under de minuter strålbehandlingen ges. Barn som är vakna kan när som helst prata med personalen genom mikrofoner och högtalare i rummet. Personalen ser hela tiden barnet på en bildskärm.

Huden kan bli irriterad

Strålbehandling känns inte medan den pågår, men en del barn kan få irritationer i huden efter några behandlingar. Huden kan bli rödflammig och klia runt det område som strålbehandlas. Om barnet får strålbehandling mot huvudet kan irritationen sätta sig i munslemhinnan och halsen.

Biverkningarna går över när behandlingen är avslutad, men huden runt det bestrålade området är ofta känsligare än vanligt i flera år efter strålbehandlingen. Därför är det viktigt att skydda det bestrålade området mot solljus under en längre tid efter behandlingen.

Stamcellstransplantation

En stamcellstransplantation kan vara en del av en behandling av leukemi eller lymfkörtelcancer hos barn, men även andra sjukdomar kan behandlas med en stamcellstransplantation. Stamceller är omogna celler som finns i benmärgen. Vid en stamcellstransplantation får barnet nya, friska stamceller från en annan person. Barnets egna stamceller kan också användas. Då kallas det inte transplantation utan högdosbehandling med stamcellsstöd.

Innan stamcellerna kan överföras behandlas barnet med cytostatika eller strålbehandling för att få bort de sjuka cellerna ur kroppen och bereda plats för de nya friska cellerna. Ibland behöver barnet både cytostatika och strålbehandling.

Barnet får bo på sjukhuset under behandlingen

Inför, under och efter en transplantation är barnet väldigt känsligt för infektioner. Därför är det vanligt att barnet isoleras under några veckor i ett eget rum på sjukhuset. Familjen får vara med barnet men måste följa de regler för hygien som finns på avdelningen. Det är till exempel viktigt att tvätta händerna före besöket på rummet och att byta kläder ofta. Barnet får oftast mediciner för att motverka effekterna av det nedsatta immunförsvaret.

Ibland kan det finnas möjlighet att få vårda sitt barn hemma under en stamcellstransplantation, men det kräver stora insatser av familjen och det finns inte tillgängligt överallt i landet.

Eftersom en stamcellstransplantation är en krävande behandling får både barnet och familjen träffa vårdpersonalen innan behandlingen för att gå igenom alla frågor och tankar.

Att få egna stamceller

Om barnet ska få egna stamceller ska cellerna först plockas ut ur blodet. Behandlingen börjar med att barnet får ett läkemedel som gör att nya stamceller snabbare bildas i benmärgen. Efter några dagars behandling med läkemedlet är det dags att ta ut stamcellerna. Det görs oftast via en kateter som opereras in i den ena ljumsken eller på halsen. Stamcellssamlingen tar ungefär tre till fyra timmar och barnet kan då sövas om det behövs. Ibland kan proceduren behöva upprepas nästa dag. Det går också att ta ut stamceller direkt från benmärgen, men det är mindre vanligt.

Att få andras stamceller

Om barnet ska få stamceller från någon annan person behandlas det med cytostatika innan transplantationen, för att dämpa kroppens eget immunförsvar. Det minskar risken för att de transplanterade cellerna ska stötas bort. Det måste gå en eller två dagar efter cytostatikabehandlingen innan barnet kan få nya stamceller.

Behandling med cytostatika eller strålbehandling

Barnet behandlas alltså först med strålbehandling eller cytostatika, eller båda delar, innan själva transplantationen kan göras. Det är ofta en krävande tid för barnet och familjen, särskilt vid cytostatikabehandling eftersom barnet då får höga doser och kan må dåligt av behandlingen.

Målet med förbehandlingen är att slå ut de sjuka cellerna i kroppen så att de inte finns kvar när barnet får de nya, friska stamcellerna. Efter förbehandlingen ges de nya cellerna som dropp i blodet. Det tar ungefär en halvtimme till en dryg timme beroende på hur stor mängd celler som ska ges.

Efter behandlingen

Så snart transplantationen är klar börjar kroppen att återhämta sig. Barnet kan oftast lämna sjukhuset inom några veckor. Takten beror på hur kroppen har reagerat på behandlingen. Barnet behöver gå på täta kontroller en längre tid efter behandlingen.

Efterkontroller under lång tid

Efter behandling mot cancer behöver barnet gå på efterkontroller, ofta under lång tid. En del barn behöver gå på efterkontroller även sedan de har blivit vuxna. Det görs både för att se att cancern är borta och för att se om behandlingen påverkat kroppen på något sätt.

Du kan läsa mer om hur det kan vara när ett barn får cancer.

Senast uppdaterad:

15 oktober 2018 15:46

Skribent:

1177.se

Granskare:

Gustaf Österlundh, barnläkare, specialist i barncancersjukdomar, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Lars Hjorth, barnläkare, specialist i barncancersjukdomar, Skånes universitetssjukhus, Lund Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden Susanna Olzon Schultz, 1177 Vårdguiden Susanna Schultz, 1177 Vårdguiden

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion. 1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Bokavård.se.

1177 Vårdguiden logo
Samtalsterapi dygnet runt, alla dagar

Behöver du någon att prata med?

Våra utbildade terapeuter finns tillgängliga för dig när du behöver det som mest.
Dygnet runt alla dagar.

Läs mer och kontakta oss idag!

Till samtalsjouren

Kategorier

Få erbjudanden & nyheter!

Skriv in din e-postadress här för att få senaste nytt och bra erbjudanden från våra kliniker.

Var vänlig vänta...