www.bokavard.se
Just nu finns det fler än
2 500 bokningsbara tider
Bokavård.se blev listad bland sveriges 100 bästa sajter år 2015
Skriv ut artikeln

Femte sjukan

Sammanfattning

Allmänt

Femte sjukan är en virussjukdom som är vanligast hos barn i skolåldern, men även vuxna kan få den. Den smittar via till exempel hostningar och nysningar. Sjukdomen är oftast lindrig, men om man är gravid kan fostret i ovanliga fall bli smittat och i sällsynta fall bli sjukt. Om man har nedsatt immunförsvar kan femte sjukan orsaka allvarlig blodbrist. Detsamma gäller vid vissa ovanliga blodsjukdomar. Ett typiskt symtom hos barn är ett rodnat utslag medan vuxna ofta får ledvärk.

Symtom

Femte sjukan börjar ofta med en allmän sjukdomskänsla och trötthet, ibland med feber och värk i kroppen. Magbesvär som illamående, ont i magen och diarré kan också förekomma. Det typiska symtomet hos barn är ett rodnat utslag på kinderna, som efter några dagar kan sprida sig till framför allt på armarnas och benens utsidor. Utslagen kan forma ett typiskt girlangliknande mönster och brukar finnas kvar i cirka en vecka. En del barn får ont i lederna. En del barn har sjukdomen utan några symtom alls men kan ändå smitta andra. 

Hos vuxna är symtomen ofta mer allmänna. Man kan ha lite feber och besvär med luftvägarna som vid en vanlig förkylning. Utslag är mindre vanligt. Många vuxna får ont i lederna och ibland kan besvären komma och gå i flera månader. Man brukar få besvären på båda sidorna av kroppen, exempelvis båda händerna, armbågarna, knäna eller vristerna. Även vuxna kan ha sjukdomen utan några symtom alls.

Hos personer med vissa ovanliga blodsjukdomar, där produktionen av blodkroppar är störd, kan femte sjukan orsaka allvarlig blodbrist. Även personer med nedsatt immunförsvar, på grund av exempelvis cancerbehandling eller hiv, kan få allvarlig blodbrist.

Behandling

Eftersom femte sjukan beror på ett virus finns ingen medicin som botar sjukdomen, men man kan lindra symtomen. Om utslag är ett symtom för barn kan det vara bra att ha svalt i rummet och undvika för mycket solsken. Kylande balsam eller gel kan lindra sveda i huden. Barnet kan gå till förskolan när det är feberfritt och orkar delta i olika aktiviteter, även om utslagen är kvar.

När ska man söka vård?

Om man är gravid och misstänker att man har blivit smittad av femte sjukan, ska man kontakta sin barnmorska.

Om man har nedsatt immunförsvar eller en blodsjukdom och misstänker att man har femte sjukan ska man kontakta sin vanliga läkare.

Om man som förälder är osäker på om det är femte sjukan som barnet har fått kan man för säkerhets skull kontakta sin barnavårdscentral eller vårdcentral.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.

Vad är femte sjukan?

Vanlig barnsjukdom

Femte sjukan, även kallad den femte barnsjukdomen, är vanligast hos barn mellan fem och femton år. Vuxna kan också få sjukdomen men de får vanligtvis lite andra symtom än barn. Hos de allra flesta är femte sjukan en lindrig sjukdom som går över av sig själv utan kvarstående besvär.

Om en gravid kvinna smittas av femte sjukan kan fostret i mycket sällsynta fall bli allvarligt sjukt. Infektionen leder inte till missbildningar, men barnet kan få blodbrist både i livmodern och efter födseln. Gravida som misstänker att de har fått femte sjukan bör därför ringa sin barnmorska för råd.

Varför heter det femte sjukan?

Innan allmänna vaccinationer infördes, fick nästan alla barn sex olika pricksjukdomar. Förr i tiden numrerades dessa barnsjukdomar och femte sjukan var den femte i ordningen.

Vad beror femte sjukan på?

Orsakas av ett virus

Femte sjukan orsakas av parvovirus B19. Viruset smittar från person till person genom direkt kontakt eller via luftburna mikroskopiska droppar från näsa och hals, som sprids vid till exempel hosta och nysning. En gravid kvinna kan också föra över smittan till fostret via moderkakan, men det är ovanligt.

Inkubationstiden, det vill säga den tid det tar från det att man har smittats tills sjukdomen visar sig, är mellan en till tre veckor. Man smittar mest dagarna innan utslaget har kommit, sedan minskar smittsamheten snabbt.

Ungefär tre av fyra vuxna har haft sjukdomen, ofta utan att själva veta om det. Har man haft sjukdomen är man immun resten av livet.

Femte sjukan är vanligast i slutet av vintern och fram till sommaren. Ungefär vart tredje till vart sjätte år uppstår epidemier, då fler än vanligt smittas av sjukdomen.

Svårt att undvika smittspridning

Det är svårt att undvika att föra smittan vidare eftersom viruset framför allt sprids innan man vet om att man är smittad. Gravida bör försöka undvika att träffa barn som har femte sjukan. Att tvätta händerna ofta med tvål och vatten eller handsprit kan minska risken att smittas.

Det finns inget vaccin mot femte sjukan.

Hur kan man minska risken för femte sjukan?

För att minska risken för att smittas bör man undvika nära kroppskontakt med den som är sjuk i femte sjukan. Man bör inte använda samma matbestick och inte pussas på munnen. Det är viktigt att vara noggrann med handhygienen när man har varit i kontakt med någon som är smittad. Det är bra att använda handsprit då.

Symtom

Barn får ofta typiska utslag

Femte sjukan börjar ofta med en allmän sjukdomskänsla och trötthet. Ibland har barnet lite feber och värk i kroppen. Magbesvär som illamående, ont i magen och diarré kan också förekomma.

Hos barn är det vanligt att de efter några dagar får ett rodnat utslag på kinderna. Efter ytterligare några dagar kan utslaget sprida sig till andra delar av kroppen, framför allt på armarnas och benens utsidor. Utslagen kan forma ett typiskt girlangliknande mönster.

Utslagen brukar oftast sitta kvar i ungefär en vecka. Ibland hettar det i utslaget och en del får klåda. Solljus eller värme kan förstärka besvären. Hos en del kan utslagen komma och gå i flera veckor eller till och med i månader. Om barnet stressar, anstränger sig fysiskt eller utsätts för värme eller kyla kan utslaget visa sig mer.

En del barn får ont i lederna. Ledvärken går över, men det kan dröja flera veckor innan den försvinner helt.

En del barn har sjukdomen utan några symtom alls men kan ändå smitta andra. Även om barnet inte får symtom, blir det immunt och kan inte få sjukdomen igen.

Ledvärk vanligt hos vuxna

Hos vuxna är symtomen ofta mer allmänna. Man kan ha lite feber och besvär med luftvägarna som vid en vanlig förkylning. Utslag är mindre vanligt.

Många vuxna får ont i lederna. Ledbesvären blir ibland långdragna och kan komma och gå i flera månader. Man brukar få besvären på båda sidorna av kroppen, exempelvis båda händerna, armbågarna, knäna eller vristerna. Ledvärk är vanligare hos kvinnor.

Även vuxna kan ha sjukdomen utan några symtom alls.

Vissa kan få allvarligare symtom

Parvovirus B19 gör så att det bildas färre röda blodkroppar än normalt. Denna påverkan går snabbt över och hos de flesta får den inga följder.

Hos personer med vissa ovanliga blodsjukdomar, där produktionen av blodkroppar redan är störd, kan femte sjukan orsaka allvarlig blodbrist. Även personer med nedsatt immunförsvar, på grund av exempelvis cancerbehandling eller hiv, kan få allvarlig blodbrist.

Söka vård

Om man är gravid och misstänker att man har blivit smittad av femte sjukan, ska man kontakta sin barnmorska.

Om man har nedsatt immunförsvar eller en blodsjukdom och misstänker att man har femte sjukan ska man kontakta sin vanliga läkare.

Om man som förälder är osäker på om det är femte sjukan som barnet har fått kan man för säkerhets skull kontakta sin barnavårdscentral eller vårdcentral.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

 

Undersökningar

Hur vet man att det är femte sjukan?

När det är ett barn som får sjukdomen behövs inga särskilda undersökningar för att läkaren ska kunna ställa diagnos. Det typiska utslaget och sjukhistorien räcker oftast.

Hos vuxna, som oftast har mer allmänna symtom, kan det vara svårare att ställa diagnos. Gravida, eller andra personer där det är särskilt angeläget, kan lämna blodprov för att säkert få veta om det är parvovirus B19 som orsakar sjukdomen.

Undersökning av gravida

Knappt hälften av alla gravida som utsätts för smittan blir sjuka, med samma symtom som andra vuxna. Risken att fostret ska smittas är ungefär en på tre.

Ett blodprov kan visa om man har smittats av femte sjukan. Om det visar sig att en gravid kvinna har fått femte sjukan brukar det göras en undersökning med ultraljud, för att se hur fostret mår. Det följs vanligtvis av tätare kontroller av fostrets tillväxt och hjärtfrekvens. Eventuellt görs även ett fostervattenprov.

Vård och behandling

Lindra symtomen

Eftersom femte sjukan beror på ett virus finns ingen medicin som botar sjukdomen, men man kan lindra symtomen.

Om utslag är ett symtom barn kan det vara bra att ha svalt i rummet och undvika för mycket solsken. Kylande balsam eller gel kan lindra sveda i huden. Klåda hos ett barn kan man pröva att badda med kallt vatten. Det finns också receptfria klådastillande läkemedel.

Hemma från förskolan?

Ett barn med femte sjukan kan gå till förskolan när det är feberfritt och orkar delta i olika aktiviteter, även om utslagen är kvar.

Läkemedel

För att minska smärta och feber kan man ge barnet receptfria smärtstillande och febernedsättande mediciner som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil. Från sex månaders ålder kan barn även få Ipren, som är receptfritt och innehåller ibuprofen.

Barn under 18 år bör undvika febernedsättande läkemedel med acetylsalicylsyra, till exempel Treo och Albyl. De kan i sällsynta fall ge allvarliga biverkningar hos barn.

Komplikationer

Hos personer med vissa former av blodsjukdomar kan femte sjukan i vissa fall leda till en allvarlig form av blodbrist. Även personer med nedsatt immunförsvar, på grund av exempelvis cancerbehandling eller hiv, kan få allvarlig blodbrist. Misstänker man att man har blivit smittad av femte sjukan och samtidigt har en blodsjukdom eller nedsatt immunförsvar bör man därför kontakta sin vanliga läkare.

Om man är gravid kan fostret smittas. Risken för att fostret får en svår infektion är mycket liten. Infektionen leder inte till missbildningar men barnet kan få blodbrist både i livmodern och efter födseln.

Senast uppdaterad:

8 augusti 2013 17:18

Skribent:

Martin Enander, läkare, specialist i allmänmedicin, Sundsvall.

Granskare:

Fredrik Lagerqvist, 1177 Vårdguiden Joachim Luthander, specialistläkare Barnakutkliniken, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Solna

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion. 1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Bokavård.se.

1177 Vårdguiden logo
Samtalsterapi dygnet runt, alla dagar

Behöver du någon att prata med?

Våra utbildade terapeuter finns tillgängliga för dig när du behöver det som mest.
Dygnet runt alla dagar.

Läs mer och kontakta oss idag!

Till samtalsjouren

Få erbjudanden & nyheter!

Skriv in din e-postadress här för att få senaste nytt och bra erbjudanden från våra kliniker.

Var vänlig vänta...