Nu kan du boka skönhetsbehandlingar online! Besök Glamma.se redan idag.
www.bokavard.se
Just nu finns det fler än
4 700 bokningsbara tider
Bokavård.se blev listad bland sveriges 100 bästa sajter år 2015
Skriv ut artikeln

Celiaki hos barn – glutenintolerans

Sammanfattning

Celiaki innebär att barnet inte tål proteinet gluten som finns i vete, råg och korn. Vanliga symtom är besvär med magen, att barnet går ner i vikt och är trött, men symtomen kan variera mycket. Besvären förbättras när barnet äter glutenfri mat.

Celiaki är en livslång sjukdom som både barn och vuxna kan få. Den här texten handlar om celiaki hos barn.

Celiaki kallas också för glutenintolerans.

Symtom

Symtomen vid celiaki kan vara olika starka och skilja sig mycket mellan barn. Det kan ibland vara svårt att förstå att ett barn har celiaki, eftersom symtomen kan vara vaga och otydliga.

Vanliga symtom hos barn är följande:

  • Ont i magen.
  • Diarré och gaser.
  • Förstoppning.
  • Illamående och kräkningar.
  • Dålig aptit.

Att barnet har problem med magen behöver inte bero på celiaki. Det kan bero på många andra saker, till exempel att tarmen är känslig. Känslig tarm kallas också för IBS.

Andra symtom på celiaki hos barn kan vara:

  • Näringsbrist, vanligast är blodbrist på grund av för lite järn.
  • Nedstämdhet och trötthet.
  • Att barnet inte växer som förväntat.
  • Försenad pubertetsutveckling.
  • Blåsor och sår i munnen.
  • Svullen mage och tunna armar och ben hos yngre barn, även om det är ovanligt.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller en barnläkarmottagning om du tror att barnet har celiaki. Om det är stängt kan du vänta tills vårdcentralen eller mottagningen öppnar. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Vad händer i kroppen?

Celiaki innebär att barnet inte tål proteinet gluten som finns i vete, råg och korn.

Immunförsvaret reagerar

När barnet äter gluten reagerar kroppens immunförsvar mot det gluten som kommer till tunntarmen.

Reaktionen gör att slemhinnan i tunntarmen blir inflammerad och att tarmluddet så småningom försvinner. Ju större mängder gluten som barnet får i sig, desto mer skadas tarmen. Tarmluddet finns på insidan av tarmen och tar upp näring från maten. När tarmluddet försvinner blir det allt svårare för kroppen att ta upp och behålla näringsämnen som finns i maten.

Barnet kan också få laktosintolerans som går över. Laktosintoleransen beror på att tarmen tar upp laktos sämre när tarmluddet förstörs. Barnet kan då få diarré och bli gasig i magen när hen dricker mjölk. Känsligheten för laktos försvinner när barnet äter glutenfri mat.

Celiaki vanligare vid andra sjukdomar och tillstånd

Risken att få celiaki är större om man har en annan sjukdom där immunförsvaret angriper den egna vävnaden, en så kallad autoimmun sjukdom. Exempel på sådana autoimmuna sjukdomar är följande:

  • Diabetes typ 1
  • Autoimmuna leversjukdomar
  • Sköldkörtelsjukdomar som hypertyreos  eller hypotyreos
  • Reumatiska sjukdomar.

Det är också vanligare att ha glutenintolerans vid Downs syndrom och Turners syndrom.

Undersökningar och utredningar

När ni kommer till läkaren får barnet eller du berätta om symtomen. Läkaren undersöker barnet och barnet får också lämna blodprov. Beroende på vad blodprovet visar kan barnet behöva utredas vidare på en barn- och ungdomsmottagning.

Vävnadsprover tas från tunntarmen – tunntarmsbiopsi

Ofta behöver läkaren ett vävnadsprov från tunntarmen för att se om barnet har celiaki. Vävnadsprovet tas oftast vid en gastroskopi. Barnet är sövt under tiden.

Proverna undersöks sedan i mikroskop. Då får läkaren reda på om tarmluddet från tarmens slemhinna är skadat. Skadat tarmludd är det säkraste tecknet på celiaki.

Vävnadsprov från tunntarmen kallas också för tunntarmsbiopsi.

Viktigt att barnet fortsätter att äta gluten fram till provtagningarna

Barnet ska fortsätta äta mat med gluten fram till provtagningarna. Annars syns det inte i provsvaren om barnet har celiaki. Det gäller både inför blodprov och tunntarmsbiopsin.

Glutenprovokation kan behövas

Ibland kan barnet behöva äta mat med gluten i inför tunntarmsbiopsin, så kallad glutenprovokation. Det kan behövas om barnet har ätit glutenfri mat en längre period innan undersökningen, eller om läkaren är osäker på diagnosen. Med glutenprovokationen blir provresultaten tydligare.

Efter undersökningarna

Det tar ungefär en vecka att få svar på blodproverna. Provsvaren från en tunntarmsbiopsi brukar ta mellan sex och åtta veckor.

Behandling

Behandlingen består av att äta mat som är helt fri från gluten. Celiaki går inte över, utan barnet behöver äta glutenfri mat hela livet.

När barnet börjar äta glutenfri mat läker tarmen, vanligtvis inom några månader. Ofta minskar symtomen redan innan tarmen har läkt. För de allra flesta försvinner besvären när man äter glutenfri mat, men symtom som beror på känslig tarm kan finnas kvar.

Du kan läsa mer om vad barnet kan äta och inte kan äta i artikeln Mat och matlagning vid celiaki.

En dietist berättar vad barnet kan äta

När barnet har fått diagnosen celiaki får ni träffa en dietist. En dietist är en person som är specialiserad på kost. Hen går igenom vad barnet kan äta och vad barnet ska undvika att äta.

Det är viktigt att ni får bra information tidigt i behandlingen. Ju mer ni vet om celiaki och vad som går bra att äta, desto lättare blir det att undvika gluten och att laga god glutenfri mat.

Ni träffar dietisten med jämna mellanrum. Det gör det lättare att fortsätta äta bra och glutenfri mat.

Även små mängder gluten skadar

Att råka äta gluten vid enstaka tillfällen ger inga hälsorisker på lång sikt. Det är inte ens säkert att barnet får några symtom. Däremot skadas tarmens slemhinna om barnet äter små mängder gluten regelbundet. Det är därför viktigt att all mat som barnet äter är helt fri från gluten.

Barnet får gå på återbesök regelbundet

Barnet får träffa sjukvårdspersonal regelbundet efter att diagnosen är klar. Det kan vara läkare, specialiserade sjuksköterskor eller dietister. Det första återbesöket är några månader efter att barnet har fått diagnosen. Därefter sker återbesöken med ett till två års mellanrum.

Vid återbesöken vägs och mäts barnet, för att följa hur hen växer. Ibland behöver barnet också lämna blodprover.

Barnet behöver förstå

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att barnet förstår vad celiaki är och varför hen behöver äta glutenfri mat. Därför är det bra att berätta mer om sjukdomen i takt med att barnet blir äldre och förstår mer. Då kan barnet ta ett större ansvar för vad hen äter.

Det kan hända att barn som är i tonåren slarvar med den glutenfria maten. Påminn därför gärna ibland om att kroppen och tarmarna skadas av gluten, även om hen inte får några tydliga symtom. Symtomen kan också vara andra än de som fanns när barnet var yngre.

Prata med tonåringens dietist eller läkare om tonåringen slarvar med maten och du behöver råd.

Barnet eller tonåringen kan också träffa dietisten eller läkaren utan en vuxen, om hen vill det.

Barnets rätt att bestämma själv i olika vårdsituationer hänger ihop med barnets förmåga att ta ansvar.

Kan jag förebygga celiaki?

Det är oklart om det går att förebygga celiaki med mat eller genom amning.

För att minska risken för celiaki gäller rådet att börja ge barnet mat som innehåller gluten när barnet är mellan fyra och tolv månader. Ge barnet små mängder i början och öka långsamt.

Amning verkar inte minska risken för celiaki.

Läs mer om vad som rekommenderas på Livsmedelsverkets webbplats.

Du kan läsa mer om att börja ge mat till barn under ett år i artikeln Barnets mat upp till ett år.

Vad beror celiaki på?

Det är oklart varför en del får celiaki, men ärftlighet är en viktig orsak.

Det är också oklart vad det är som utlöser celiaki, och varför vissa får det som barn och andra som vuxna. Eftersom symtomen kan vara otydliga är det många som får diagnosen efter flera år.

Komplikationer

Celiaki som inte behandlas kan leda till följande:

  • Näringsbrist. Barnet blir då trött och orkar inte göra så mycket som hen brukar. Barnet kan också få blodbrist på grund av för lite järn.
  • Nedstämdhet.
  • Benskörhet. Det kan göra att barnet lättare får sprickor i skelettet och benbrott. Risken att få benskörhet är något större även med glutenfri mat.
  • Gynekologiska komplikationer. Det kan till exempel vara att den första mensen kommer senare, eller inte alls.
  • Svårigheter att få biologiska barn, så kallad infertilitet.

Att leva med celiaki

När ett barn får diagnosen celiaki kan du som förälder tycka att det är skönt att få veta vad barnets besvär beror på och att det finns behandling. Samtidigt kan det vara jobbigt att inse att barnet måste äta glutenfri mat resten av livet.

Berätta för omgivningen

Berätta för personalen på barnets förskola eller skola att barnet har celiaki. De som är med barnet om dagarna behöver veta att hen inte får äta gluten. Det går inte att göra undantag då och då eftersom även små mängder gluten skadar tarmen om det sker regelbundet.

Även föräldrar till barnets vänner behöver få veta, om barnet till exempel ska äta hos dem.

Det finns allt fler glutenfria alternativ

Att börja laga och äta mat utan gluten kan vara jobbigt i början, men efter en tid blir det bli en naturlig del av vardagen. Det finns många glutenfria produkter att köpa, och ofta kan kaféer och restauranger ordna glutenfria alternativ. På bufféer brukar det ofta finnas särskilda skärbrädor för glutenfritt bröd och det brukar ofta vara utskrivet vilken mat som är glutenfri.

Du kan hitta recept på glutenfri mat i särskilda kokböcker, på webbplatser och bloggar. Där kan du också få inspiration till att laga glutenfri mat.

Går bra att dela kök

Det går bra att dela kök med någon som äter mat med gluten. Men barnet eller du behöver vara uppmärksam på om det finns smulor eller mjöl som innehåller gluten i exempelvis en smörask eller på en skärbräda. Ta då bort smulorna eller torka av skärbrädan.

Det går också bra att använda durkslag, brödrost och knivar som används till mat med gluten.

Barnet kan också gå in i exempelvis bagerier eller restauranger som säljer mat med gluten.

Glutenfri mat ska finnas på förskolor och skolor

På förskolor och på skolor ska det finnas glutenfri mat. Oftast behöver barnet läkarintyg som intygar att barnet har celiaki. Läkarintyget får ni från läkaren när barnet får diagnosen celiaki.

Träffa andra som har celiaki

Det kan vara ett bra stöd att träffa andra barn och tonåringar som har celiaki, samt deras föräldrar.

Genom Svenska Celiakiungdomsförbundet kan barn och ungdomar få kontakt med andra i samma ålder. Svenska Celiakiungdomsförbundet ordnar också föreläsningar och läger för barn och unga med celiaki. Svenska Celiakiungdomsförbundet förkortas till SCUF.

Kontakta Svenska Celiakiförbundet om du vill ha mer information om celiaki, eller komma i kontakt med vuxna som har celiaki. Svenska Celiakiförbundet har också mindre föreningar på många platser i Sverige.

Om ni ska resa utomlands

Oftast är går det bra att hitta glutenfri mat på restauranger och kaféer utomlands. I många länder används inte heller mjöl av vete, korn och råg i matlagning på samma sätt som i Sverige.

Märkningen av glutenfria produkter kan skilja sig från märkningen i Sverige. Fortsätt därför att läsa igenom innehållsförteckningen på matprodukter, i den mån det går.

Ekonomiskt stöd för glutenfri mat

Glutenfri mat kostar ofta mer. En del landsting ger ekonomiskt stöd för vissa glutenfria produkter för barn och ungdomar under 16 år. Stödet består i att barnet får ett slags recept från barnläkarmottagningen. Receptet kallas för livsmedelsanvisning. Det är oftast mottagningens dietist som fyller i livsmedelsanvisningen.

Med livsmedelsanvisningen kan du hämta ut glutenfria produkter från ett apotek eller få det levererat hem till ett billigare pris, beroende på vilken region du bor i. Exempel på glutenfria produkter är mjöl, ren havre, pasta, knäckebröd, kex och bakhjälpmedel i form av olika fibrer.

Ett bra tips för att hålla nere matkostnaderna kan vara att baka bröd, pizza och kex med glutenfritt mjöl. Andra sätt kan vara att äta potatis och ris till måltiden.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning  du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att kunna vara delaktig i vården och behandlingen är det viktigt att ni förstår informationen ni får av vårdpersonalen. Ställ frågor om ni inte förstår.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Ni har möjlighet att få hjälp av en tolk om ni inte pratar svenska. Ni har också möjlighet att få hjälp av en tolk om någon av er har en hörselnedsättning.

Senast uppdaterad:

7 januari 2019 15:55

Skribent:

1177.se

Granskare:

Anna Bendt, 1177 Vårdguiden Jenny Magnusson Österberg, 1177 Vårdguiden Jonas F Ludvigsson, barnläkare, professor i klinisk epidemiologi, Örebro Universitetssjukhus och Karolinska Institutet. Olof Sandström, barnläkare, Barn- och ungdomscentrum, Norrlands universitetssjukhus, Umeå

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion. 1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Bokavård.se.

1177 Vårdguiden logo Fakta och Råd från 1177 Vårdguiden
Samtalsterapi dygnet runt, alla dagar

Behöver du någon att prata med?

Våra utbildade terapeuter finns tillgängliga för dig när du behöver det som mest.
Dygnet runt alla dagar.

Läs mer och kontakta oss idag!

Till samtalsjouren

Få erbjudanden & nyheter!

Skriv in din e-postadress här för att få senaste nytt och bra erbjudanden från våra kliniker.

Var vänlig vänta...