www.bokavard.se
Just nu finns det fler än
2 500 bokningsbara tider
Bokavård.se blev listad bland sveriges 100 bästa sajter år 2015
Skriv ut artikeln

Hälsoångest

Din rädsla för att vara sjuk beror på att du tolkar normala kroppsliga känningar som sjukdomstecken. Oron i sig kan skapa ytterligare kroppsliga känningar som i sin tur kan uppfattas som tecken på sjukdom. 

Det är vanligt att personer med hälsoångest oroar sig för cancersjukdomar, allvarliga hjärt-kärlsjukdomar, eller neurologiska sjukdomar, som till exempel MS och ALS. Ofta lindras oron bara kortsiktigt av att man får lugnande besked av en läkare. Efter ett tag återkommer oron för att vara sjuk.

Sjukdomen kallades tidigare för hypokondri. Den ska alltid tas på allvar och kan behandlas med god effekt.

Kännetecken på hälsoångest

Det finns många olika kännetecken på hälsoångest. Det kan till exempel vara att

  • Du har en överdriven oro för att ha eller bli sjuk i en allvarlig sjukdom.
  • Du letar efter sjukdomstecken på din kropp, till exempel knölar, eller lyfter tunga saker för att se om din muskelkraft har försämrats.
  • Du konsumerar mycket läkemedel.
  • Du är beroende av att anhöriga försäkrar dig om att du är frisk. Men du vågar inte lita på vad de säger.
  • Du söker ofta läkare för olika kroppsliga besvär.
  • Du är missnöjd med läkarutredningen, eller behandlingen. Du litar inte på att den har gått rätt till.
  • Du blir oftast bara kortsiktigt lugnad av ett besked om att du inte är sjuk från vårdpersonal efter medicinsk utredning. Efter en tid återkommer din oro att du är sjuk.

När ska jag söka vård?

Du bör söka vård när din oro får en stor påverkan på din vardag. Kontakta en läkare eller psykolog på en vårdcentral för en medicinsk utredning, om du inte nyligen har genomgått en sådan. Du kan också kontakta en psykiatrisk öppenvårdsmottagning.

Undersökningar och utredningar

Det kan vara nödvändigt att göra en medicinsk utredning för att utesluta att du har någon kroppslig sjukdom. Det beror på vilka dina symtom är och din sjukdomshistoria.

Behandling

En viktig del i behandlingen är att du förstår hur oro kan skapas och bevaras genom beteenden och tankemönster. Precis som vid andra ångesttillstånd, som till exempel paniksyndrom och generaliserat ångestsyndrom, så kan ångesten minska genom att du gradvis börjar närma dig det som väcker oron. Behandlingen är därför inte till för att minska kroppsliga känningar, utan till att minska oron som har blivit förknippad med dessa känningar.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) ger en god effekt för de flesta som genomgår behandling. Behandlingen är ofta cirka 12 till 16 veckor lång och under den tiden träffar du vanligtvis en psykolog en gång i veckan. Behandlingen går ut på att bryta negativa tankemönster och beteenden och innebär att du lär dig nya sätt att hantera din oro. Kognitiv beteendeterapi har också visat sig ge god effekt när den ges via Internet (se internetpsykiatri.se)

Om du får hälsoångest i samband med annan ångest eller depression, försvinner den ofta när du får behandling för dessa sjukdomar.

Mer om hälsoångest

Din rädsla för att vara sjuk beror på att du tolkar normala kroppsliga känningar som sjukdomstecken. Det leder till oro och stress. Det i sin tur förstärker de känningar som du redan har. Din övertygelse om att du är sjuk växer i takt med att dina känningar förstärks och din ångest ökar. En viktig del vid hälsoångest är också att den som har sjukdomen ofta använder beteenden för att minska oron, som att kontrollera kroppen, att söka försäkringar från anhöriga om att man är frisk, eller att du undviker situationer som är förknippade med sjukdom, till exempel sjukhus. Dessa beteenden kan kortsiktigt minska oron, men leder ofta på längre sikt till att oron bevaras.

Oro kan leda till att du inte vågar ta kontakt med sjukvården

Oro för att vara sjuk kan leda till att du inte alls vågar ha kontakt med sjukvården. Du är rädd för att få ett besked om att du är sjuk. Det är också vanligt att du använder mycket tid till att söka information på internet om de sjukdomar som du tror att du har.

Du kan ha hälsoångest utan att du samtidigt har någon annan psykiatrisk sjukdom. Men det är vanligt att hälsoångest förekommer även vid andra ångestsyndrom, som till exempel paniksyndrom, eller vid depression.

Vissa former av hälsoångest brukar gå över med tiden

Det är vanligt att de som har återhämtat sig efter en svår sjukdom, tolkar kroppsliga känningar som tecken på att sjukdomen har kommit tillbaka. Det kan gälla till exempel efter en cancersjukdom. Den formen av hälsoångest brukar gå över med tiden. Men i vissa fall kan behandling behövas. Det som bör avgöra om du söker vård är om hälsoångesten leder till att du påverkas tydligt av den i din vardag.

Få söker vård för själva sjukdomsoron

Få personer med hälsoångest söker vård för själva sjukdomsoron. De flesta söker i stället vård för känningar som de uppfattar som tecken på kroppslig sjukdom.

Lästips om självhjälpsbehandling vid hälsoångest

Du kan läsa om självhjälpsbehandling vid hälsoångest i boken Tänk om jag är sjuk! Behandling av hälsoångest med KBT (utkommer i oktober 2016 på Natur och Kultur förlag).

Senast uppdaterad:

25 augusti 2016 13:07

Skribent:

1177.se

Granskare:

Erik Hedman, psykolog, psykoterapeut, Karolinska Institutet, Stockholm Litti le Clercq, 1177 Vårdguiden Margareta Rindforth Gillgren, 1177 Vårdguiden Sergej Andréewitch, leg läkare, psykiater, Stockholms läns landsting

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion. 1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Bokavård.se.

1177 Vårdguiden logo
Samtalsterapi dygnet runt, alla dagar

Behöver du någon att prata med?

Våra utbildade terapeuter finns tillgängliga för dig när du behöver det som mest.
Dygnet runt alla dagar.

Läs mer och kontakta oss idag!

Till samtalsjouren

Få erbjudanden & nyheter!

Skriv in din e-postadress här för att få senaste nytt och bra erbjudanden från våra kliniker.

Var vänlig vänta...