Nu kan du boka skönhetsbehandlingar online! Besök Glamma.se redan idag.
www.bokavard.se
Just nu finns det fler än
5 100 bokningsbara tider
Bokavård.se blev listad bland sveriges 100 bästa sajter år 2015
Skriv ut artikeln

Lungsäckscancer

Sammanfattning

Lungsäckscancer är en ovanlig sjukdom som oftast beror på att du har andats in asbest. Det kan ta över 30 år för lungsäckscancer att utvecklas. Det är svårt att bli av med sjukdomen. Men det finns behandlingar som gör att du mår bättre även fast cancern är kvar.

Lungsäckscancer är en annan sjukdom än lungcancer.

Vad är lungsäckscancer?

Lungsäckscancer är en ovanlig sjukdom. Varje år får ungefär 100 personer i Sverige lungsäckscancer. Det är ofta personer mellan 60 och 70 år som har arbetat med asbest tidigare i livet.

Det är ovanligt att lungsäckscancer sprider sig till andra delar av kroppen.

Lungsäckscancer kallas också malignt pleuramesoteliom.

Vad är lungsäcken?

Lungorna omges av lungsäcken. Den består av två hinnor. Den ena hinnan täcker lungorna, den andra täcker bröstväggen. Ett tunt lager vätska mellan hinnorna gör att de hålls fuktiga och lätt glider mot varandra.

Hur uppstår cancer?

Kroppen består av många miljarder celler. Cellerna delar på sig för att bilda nya celler så att kroppen kan fungera. Ibland blir det fel när en cell delar sig. Oftast gör det ingenting eller också kan cellen stoppa felet från att spridas till fler celler vid nästa celldelning. Men ibland går det inte. Då kan alltmer förändrade celler bildas för varje celldelning. Till slut kan cancerceller bildas och bli en cancertumör. Cancercellerna delar sig okontrollerat och dör inte när de ska. Du kan läsa mer i artikeln Vad är cancer?

Vad beror lungsäckscancer på?

Den vanligaste orsaken till lungsäckscancer är asbest. Asbest dammar lätt. Dammet består av små, tunna och vassa mineralfibrer. De kan sväva omkring i luften i flera dygn. Det är lätt att andas in dem och då fastnar de i lungorna.

Det kan ta 30 år eller mer för en cancertumör att utvecklas i lungsäcken efter att du har andats in asbest.

Men alla som arbetat med asbest får inte cancer.

Asbest användes i isolering och byggmaterial

Asbest har använts som isolering och byggnadsmaterial. Du kan ha kommit i kontakt med asbest om du har jobbat som till exempel byggnadsarbetare, rörläggare, elektriker eller varvsarbetare.

Asbest är förbjudet i Sverige sedan 1982 men kan fortfarande orsaka lungsäckscancer. Det beror på att det tar lång tid för sjukdomen att utvecklas.

Även i dag kan du utsättas för asbest om du arbetar med att riva, reparera eller bygga om hus som byggts före 1970-talet. Använd skyddsutrustning. Läs mer på Arbetsmiljöverkets webbsida om asbest.

Symtom

Du kan ha ett eller flera av följande symtom:

  • Du blir lätt andfådd utan att du har ansträngt dig.
  • Du har ont i bröstkorgen eller magen.
  • Du svettas mer än vanligt, särskilt på nätterna.
  • Dina fingertoppar är svullna.

Du kan också bli trött fort, tappa lusten att äta eller minska i vikt utan att du vet varför. Symtomen utvecklas under lång tid. De kan också ha andra orsaker än cancer.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du tror att du kan ha lungsäckscancer. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. 

Undersökningar och utredningar

Det är vanligt med flera undersökningar innan läkaren kan säga om dina symtom beror på lungsäckscancer.

Kroppsundersökning och lungröntgen

Läkaren gör en kroppsundersökning efter att du har beskrivit dina besvär. Berätta om du har arbetat med asbest, även om det var för länge sedan.

Du blir undersökt med lungröntgen som kan visa om det finns någon förändring.

Du får komma till en lungklinik

Du får en remiss till en lungklinik om läkaren tror att du kan ha cancer. Lungkliniken ska kalla dig inom två veckor. Kontakta din läkare om du får vänta längre. Då kan läkaren se till att du får komma till en lungklinik på ett annat sjukhus, om du vill. På lungkliniken görs flera undersökningar.

PET-kameraundersökning kan ge svar

En undersökning med PET-kamera kan ofta visa om du har en förändring i lungsäcken som kan vara cancer.

Ibland behöver läkaren ta prov

Det finns olika provtagningar som kan behövas för att läkaren säkert ska kunna säga att det är cancer eller något annat. Provet undersöks i mikroskop på ett laboratorium.

Cellprov eller vävnadsprov

Ett cellprov eller vävnadsprov från förändringen börjar med att du får smärtlindrande och lugnande läkemedel. Du ligger på en brits. Sedan för läkaren in en nål genom bröstkorgen till området som ska undersökas. Läkaren styr nålen med hjälp av en röntgenbild.

Provtagningen tar ungefär en minut. Hela undersökningen tar sammanlagt fem till tio minuter.

Vätska tappas från lungsäcken

Ett prov från vätskan i lungsäcken tas om du är mycket andfådd. Först får du lokalbedövning. Sedan för läkaren in en nål genom bröstkorgen på ryggen eller sidan och in i lungsäcken där vätskan finns. Vätskan tappas ut samtidigt som provet tas. Då brukar andfåddheten försvinna.

Sticket går snabbt. Hela behandlingen och provtagningen tar några minuter, beroende på hur mycket vätska som töms ut.

Insidan av bröstkorgen kan behöva undersökas

Ibland kan läkaren behöva titta in i bröstkorgen. Först sövs du. Sedan gör läkaren ett litet snitt i bröstkorgen och för in ett smalt, böjligt instrument. Läkaren kan ta bilder och prover med instrumenten.

Undersökningen tar totalt 20-30 minuter, beroende på hur mycket som läkaren behöver undersöka.

Andra undersökningar om du har lungsäckscancer

Fler undersökningar behövs om det är klart att du har lungsäckscancer. Undersökningarna kan visa om cancern har spridit sig. Här är några exempel på undersökningar:

  • En isotopundersökning av skelettet innebär att du först får en spruta med ett ämne som är svagt radioaktivt. Då syns det om det finns cancer i skelettet när läkaren undersöker dig med en gammakamera.
  • En ultraljudsundersökning kan visa om det finns cancer i levern.
  • En datortomografi kan visa om cancern har spridit sig.

Behandlingen kan oftast bara bromsa sjukdomen

Lungsäckscancer upptäcks oftast när du redan har varit sjuk ett tag. Då går det sällan att bli av med cancern. Operation och strålbehandling kan vara möjligt, fast det är ovanligt.

Men det finns alltid behandling som gör att du kan leva med sjukdomen ett tag och ändå må bra. Drygt hälften av alla som får lungsäckscancer lever mer än ett år efter att ha fått diagnosen.

Det är vanligast att få behandling som bromsar och krymper cancertumören. De flesta får en kombination av olika cytostatika, och ibland strålbehandling. 

Cytostatika är vanligast

De flesta får behandling med två eller tre olika sorters cytostatika. Det är läkemedel som hämmar cancercellerna. Du får läkemedlen som en spruta eller dropp i blodet en gång om dagen. Det tar ungefär en timme varje gång. De flesta kan lämna sjukhuset efteråt.

Behandlingen upprepas varje dag i några dagar. Det kallas en kur. Efter en kur får du göra ett uppehåll i någon vecka innan nästa kur börjar.

Hela behandlingsperioden med kurer och uppehåll brukar vara någon till några månader.

Cytostatika kan till exempel göra att du mår illa men det finns läkemedel som kan förebygga det. Du kan också bli känsligare för infektioner. Kontakta din läkare om du får feber eller hosta. Du kan behöva antibiotika. Här kan du läsa mer om behandling med cytostatika.

Operation bara ibland

Det är ovanligt att lungsäckscancer kan opereras. Det är bara möjligt om sjukdomen upptäcks i ett tidigt skede och du mår tillräckligt bra för övrigt. Annars är det för svårt att få bort all cancer.

Det finns olika typer av operationer.

Den ena operationen innebär att så mycket av lungsäcken och cancertumören som möjligt opereras bort.

Den andra typen innebär att hela lungan opereras bort, tillsammans med lungsäcken. Det går att leva med bara en lunga, men du kan få besvär med andfåddhet när du anstränger dig.

En del får strålbehandling eller cytostatika efter operationen. Det kan minska risken för att cancern ska komma tillbaka.

Strålbehandling

Strålbehandling kan lindra om du har ont eller andra symtom. Strålbehandling kan minska risken för att cancern ska komma tillbaka om du har blivit opererad. Strålbehandlingen ges vanligtvis en gång om dagen och i några till flera veckor. Här kan du läsa mer om strålbehandling.

Om cancern kommer tillbaka

Du får komma på flera kontrollbesök när behandlingen är klar eftersom cancern kan komma tillbaka. Då kan du få behandling igen men den kan variera lite jämfört med behandlingen som du fick första gången. Det beror på hur du mår och om cancertumören har spridit sig.

Hur påverkas livet av lungsäckscancer?

Lungsäckscancer kan göra att du blir andfådd och får ont i bröstkorgen. Det finns bra hjälp att få.

Hjälp om du är andfådd

Det är vanligt att bli andfådd. Det beror på att det bildas för mycket vätska i lungsäcken. Ofta känns det bättre om den tappas ur. Du kan läsa mer om det i kapitlet Undersökningar och utredningar.

Du kan få annan behandling om vätskan fortsätter att bildas trots att den tappats ur flera gånger. Då behandlas du med ett ämne som gör att hinnorna i lungsäcken växer ihop. Efter det kan det inte bildas mer vätska.

Läkaren för in en tunn plastslang med ämnet genom ett litet snitt i bröstkorgen. Först får du lokalbedövning.

Behandlingen brukar ta några dagar. Under tiden behöver du stanna på sjukhuset.

Om du har ont

Det finns många olika läkemedel och andra behandlingar om du har ont. Det kan vara olika vad som passar bäst. Läs mer i texterna om smärta och om palliativ vård.

Konditionen kan påverkas

Din ork påverkas om du har opererats. Då kan du ha svårare att till exempel gå lika långa sträckor som tidigare. Det kan hjälpa med fysisk träning som är anpassad för dig. 

Anmälan om arbetsskada

Läkaren kan göra en anmälan om arbetsskada om du har lungsäckscancer och tidigare har utsatts för asbest på arbetet. Det kan ge dig rätt till särskild ersättning från Försäkringskassan.

Att få ett cancerbesked

Det finns många olika sätt att reagera på ett cancerbesked. Ofta behöver man gott om tid att tala med sin läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär.

Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. Den närstående kan fungera som ett stöd och kan hjälpa till att minnas vad som har sagts.

Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Ställ frågor om du inte förstår. Du har rätt att få information på ditt eget språk, om du inte talar svenska. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

Du kan få stöd från flera håll

På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor som kan ge stöd och även hjälpa till med olika praktiska saker. Du kan också prata med sjukhusets kurator.

Här kan du läsa mer om olika sorters hjälp och stöd vid cancer.

Barn behöver också få veta

Barn har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk. 

Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett deras ålder. Det betyder inte att du måste berätta allt. Du kan få hjälp med vad du kan säga om du behöver det. Du kan läsa mer i texten Att få ett cancerbesked.

Var med och påverka din vård

Du har rätt att vara delaktig i din vård så mycket som möjligt. Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var du kan få behandling.

På så sätt kan du vara med och besluta vilken behandling som passar dig.

Frågor som är viktiga för dig

Du kan göra en vårdplan tillsammans med kontaktsjuksköterskan, läkaren och annan personal. Vårdplanen ska svara på frågor som är viktiga för dig, till exempel hur du får den rehabilitering som du kan behöva.

Här kan du läsa mer om kontaktsjuksköterskan och vårdplanen.

Du kan få en ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för dig.

Att vara närstående

Ibland kan det vara svårt att vara närstående till någon som är sjuk. Det är vanligt att vilja ge stöd samtidigt som man själv har en stark oro och mår dåligt.

Pröva att låta människor i din närhet stötta dig, om det är möjligt. Det kan vara familjemedlemmar, vänner eller bekanta. Ofta blir det lättare för andra personer att hjälpa dig om du berättar hur det känns och visar om du är orolig eller ledsen.

Du kan få hjälp av kontaktsjuksköterskan eller en kurator på sjukhuset om du är närstående och behöver stödjande samtal.

Du kan läsa mer i texten Närstående till någon som får cancer. Fler texter och filmer hittar du på sidan Att vara den som står bredvid.

Film: Våga fråga den som har cancer!

Senast uppdaterad:

15 januari 2019 11:16

Skribent:

1177.se

Granskare:

Anna Dahllöv, 1177 Vårdguiden Gunnar Hillerdal, läkare, professor, specialist i lungsjukdomar, Karolinska universitetssjukhuset, Solna Litti le Clercq, 1177 Vårdguiden Roger Henriksson, läkare, professor i cancersjukdomar, Norrlands universitetssjukhus, Umeå Roger Henriksson, läkare, professor i i tumörsjukdomar, chef Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland Susanna Schultz, 1177 Vårdguiden

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion. 1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Bokavård.se.

1177 Vårdguiden logo Fakta och Råd från 1177 Vårdguiden
Samtalsterapi dygnet runt, alla dagar

Behöver du någon att prata med?

Våra utbildade terapeuter finns tillgängliga för dig när du behöver det som mest.
Dygnet runt alla dagar.

Läs mer och kontakta oss idag!

Till samtalsjouren

Få erbjudanden & nyheter!

Skriv in din e-postadress här för att få senaste nytt och bra erbjudanden från våra kliniker.

Var vänlig vänta...