Nu kan du boka skönhetsbehandlingar online! Besök Glamma.se redan idag.
www.bokavard.se
Just nu finns det fler än
4 700 bokningsbara tider
Bokavård.se blev listad bland sveriges 100 bästa sajter år 2015
Skriv ut artikeln

Palliativ vård

Vad är palliativ vård?

Ordet palliativ används på flera sätt

Uttrycket palliativ vård används oftast för att beskriva vård i livets slutskede. Men ordet palliativ används också i flera andra situationer i vården.

När man har en svår sjukdom som man inte kommer att kunna bli frisk från, kan man få veta att man ska få palliativ behandling. Det betyder att behandlingen inte kommer att kunna bota sjukdomen, däremot kan den göra att man lever längre. Vid vissa sjukdomar kan palliativ behandling göra att man lever i många år till.

Palliativ vård kallas det också när behandling inte längre kan förlänga livet. Då går vården enbart ut på att lindra besvären. Ibland kan man få höra ordet palliation. Det betyder helt enkelt lindring. Ofta används det om smärtlindring.

Det är vanligast att man får palliativ vård om man har spridd cancer, men det kan också handla om andra svåra sjukdomar som bland annat sena stadier av hjärtsvikt eller KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom.

Tidig fas

I palliativ vård talas det om en tidig och en sen fas.

Den tidiga fasen börjar när läkaren konstaterar att man har en svår sjukdom som inte kommer att kunna botas. Under den tidiga fasen brukar man inte behöva så mycket vård. Man kanske genomgår operationer eller får palliativ behandling med till exempel cytostatika eller strålning, för att må bättre och leva längre.

Under den här tiden kan man må ganska bra och vara rörlig.

Vid vissa sjukdomar kan den tidiga fasen hålla i sig under lång tid, från månader till många år.

Sen fas

Den sena fasen börjar när man bara har veckor eller dagar kvar i livet, och sjukdomsbehandling inte längre kan göra att man lever längre. Man är också för sjuk för att orka med undersökningar, operationer eller andra krävande behandlingar. Då brukar man behöva mer hjälp och symtomlindring. Ofta får man får stöd dygnet runt av ett vårdteam.

Bästa möjliga livskvalitet

Syftet med den palliativa vården är att man ska må så bra som möjligt fast man är sjuk och att man ska få stöd att leva så aktivt och friskt det går.

Vård av hela människan

Som patient i palliativ vård har man rätt att få hjälp med alla de besvär man har, och ska alltid bli behandlad med respekt. Man ska behandlas så att de fysiska, psykiska, sociala och existentiella behoven tillgodoses så bra som möjligt.

För fysiska besvär kan man få behandling med till exempel läkemedel eller sjukgymnastik. Psykiska besvär som oro och ångest kan lindras med till exempel samtal med en psykolog, avslappnande massage eller särskilda läkemedel. Socialt kan man behöva hjälp av en kurator att organisera livet runtomkring, till exempel med ekonomin och familjen. Existentiella tankar, om döden och livet, kanske man vill prata om med till exempel en präst eller en imam.

Förutom lindring av de symtom man redan har ska man också få hjälp att förebygga besvär som kan komma senare.

Även närstående får stöd

Som närstående till någon som är svårt sjuk och får palliativ vård påverkas man ofta mycket av det som händer, och kan också behöva mycket stöd. Ibland får hela familjer hjälp. Många närstående hjälper också till med vården och ska få stöd i det arbetet.

Olika yrkesgrupper samarbetar

Som patient eller närstående kan man komma i kontakt med flera olika yrkesgrupper. Sjuksköterskor och läkare möter man alltid, de övriga yrkesgrupperna växlar utifrån vilka behov man har. Av undersköterskor kan man få hjälp med till exempel personlig hygien eller omläggning av sår. Arbetsterapeuter kan bedöma vilket behov man har av hjälpmedel, till exempel höj- och sänkbar säng, och hur hemmet kan behöva anpassas. Sjukgymnaster kan ge råd om hur man kan röra sig och använda kroppen så att man till exempel inte får ont. Av en sjukgymnast kan man också få till exempel massage och behandling av svullnader eller andningsbesvär.

När man är i sen palliativ fas finns det ofta specialiserade palliativa team där olika yrkesgrupper ingår. Personalen arbetar i team för att man ska känna sig trygg och få den hjälp man behöver, oavsett vad det gäller och när som helst på dygnet. Det ska finnas en kontinuitet, så att man känner igen personalen och kan lita på att de känner till ens behov.

Var får man palliativ vård?

Vård på olika ställen

Det går inte att säga vilken vårdform som passar bäst för alla människor i alla situationer. En del vill vårdas hemma till livets slut, medan andra vill vara någonstans där det finns tillgång till personal dygnet runt. Beroende på vilken sorts vård man behöver kan man bli erbjuden olika alternativ. Man har rätt att i möjligaste mån påverka var man vill få den palliativa vården, hemma eller på till exempel sjukhus eller så kallade hospice. Man har också rätt att tacka nej till vård.

Det kan vara bra att veta att man kan behöva byta från en behandlingsenhet till en annan när man ska få palliativ vård. Om man till exempel varit inlagd på en sjukhusavdelning för behandling kan man få flytta till en annan.

Allmän palliativ vård

Allmän palliativ vård kallas den vård som man får om man inte har så svåra besvär. Det kan man få såväl hemma som på sjukhem och sjukhus.

Man kan få palliativ vård överallt där svårt sjuka vårdas. Det behöver alltså inte vara en speciell avdelning för palliativ vård för att man ska få en bra vård.

Om man är i den tidiga fasen och inte har så svåra besvär, har man kanske inte mer kontakt med vården än att man till exempel i perioder får cytostatikabehandling vid en dagvårdsavdelning.

Om man vårdas i sitt hem kan man få den medicinska vården av en distriktsläkare och en distriktssköterska och även av annan personal från vårdcentralen.

Personal från kommunens hemtjänst kan hjälpa till med den personliga omvårdnaden, som till exempel duschning, påklädning, matlagning och städning.

Specialiserad palliativ vård

Har man besvärligare symtom finns möjlighet att få vård av personal från den specialiserade palliativa vården. Den personalen har särskild kunskap om symtom och besvär i livets slutskede och är vana vid att bedöma hur man mår även om man inte kan förmedla det själv.

Man kan vårdas i hemmet av ett hemsjukvårdsteam. Personalen inom specialiserad palliativ vård ägnar sig enbart åt vård till patienter i livets slutskede. Att vårdas på det här sättet hemma är ett alternativ till att vårdas på sjukhus. Det kan även finnas speciella vårdplatser för specialiserad palliativ vård på sjukhem eller sjukhus.

Den specialiserade palliativa vården kan se olika ut i olika delar av landet. På vissa ställen pågår verksamheten dygnet runt, på andra bara under kontorstid på vardagar. Vad de olika enheterna och teamen kallas och vilken tillgång det finns till de olika vårdformerna skiljer sig åt beroende på var i landet man bor. Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) är ett vanligt namn.

Sluten palliativ vård

Sluten palliativ vård, som ibland kallas för hospice, är en annan vårdform. Ett hospice har vanligen färre än 20 vårdplatser. Man har sitt eget rum, som är utrustat för att passa svårt sjuka. Närstående har möjlighet att delta i vården och att vara på hospicet så mycket de önskar. Det finns tillgång till sjukvårdspersonal dygnet runt.

Man kan också växla mellan att vårdas hemma och att vårdas på sjukhus. Det kan finnas så kallade avlastningsplatser på särskilda boenden eller i sluten palliativ vård. Där kan man få kortare tids vård dygnet runt om man blir tillfälligt sämre, och sedan fortsätta att vårdas hemma igen.

Palliativa rådgivningsteam

Om det inte finns specialiserad palliativ vård just där man bor kan det istället finnas specialiserade palliativa rådgivningsteam. Då vårdas man på en vanlig sjukvårdsavdelning av personal som får rådgivning och utbildning av ett rådgivningsteam. Det består ofta av sjuksköterskor med erfarenhet av palliativ vård. Ofta finns också tillgång till läkare.

Hur går behandlingen till?

Olika sorters besvär

När man är svårt sjuk i en obotlig sjukdom minskar orken och det vardagliga livet påverkas ofta på flera sätt. Både sjukdomar och behandlingar kan ge olika symtom och besvär. Man kan ha ont, må illa, ha svårt att andas, eller känna oro och ångest. En del känner en överväldigande trötthet. Det är vanligt att aptiten minskar, vilket gör det svårt att få i sig den näring och energi man behöver.

De besvär man kan ha är ungefär desamma i tidig och sen fas, men behandlingen är delvis olika. Vården man får utformas individuellt och man kan oftast få mycket bra lindring av sina besvär.

Den tidiga fasen

I den tidiga fasen kanske man genomgår operationer eller får palliativ behandling med till exempel cytostatika eller strålning. Ibland kan man må illa av behandlingen och behöva behandlas för det. Man kan behöva mycket näring och energi för att orka med behandlingarna och fungera i vardagen. Är det svårt att få i sig näring kan det vara lättare med näringsdrycker. Ibland behöver man näringsdropp.

Om man har svårt att gå eller röra sig kan arbetsterapeut och sjukgymnast ordna hjälpmedel som exempelvis rullator.

Kroppen förändras av sjukdom även i den tidiga palliativa fasen. Många går ner i vikt, har mindre aptit och får ändrade matvanor. Det är vanligt att man blir tröttare och inte orkar vara uppe och aktiv så som när man var frisk. Många behöver vila en stund på dagen.

Den sena fasen

I den sena fasen, när behandling inte längre kan förlänga livet, är man för sjuk för att orka med undersökningar, operationer och behandlingar med till exempel cytostatika eller strålning. Det är vanligt att man inte har matlust längre och näringstillskott gör inte längre nytta. Behandlingen man får går ut på symtomlindring. Det kan vara omöjligt att svälja tabletter eller vätska, och då kan man få alla nödvändiga mediciner på annat sätt.

När man befinner sig i livets slutskede kan det vara svårt att orka och kunna förmedla de symtom och besvär man har och be om hjälp. Det gäller särskilt om man har så svåra symtom att man vårdas inom specialiserad palliativ vård. Men den specialiserade palliativa vårdens sjuksköterskor har god vana att bedöma behoven i den sena palliativa fasen, så man får ändå god vård och hjälp. Man får också stöd, råd och vägledning i den situation man befinner sig. Personalen är öppen för alla typer av samtal kring livsfrågor och sådant som är viktigt när man är svårt sjuk och har kort tid kvar i livet.

Smärta

Många oroar sig för att få ont. Det är vanligt med smärta, men man ska få den smärtlindring man behöver för att inte ha ont. Det finns flera bra läkemedel, bland annat olika morfin och andra morfinliknande mediciner som man kan få som tabletter. Vissa verkar direkt och kortvarigt, medan andra kan lindra smärtan under en längre period. Man kan också få läkemedlen som plåster, som sprutor direkt i blodet eller via en så kallad smärtpump. Det är en pump med smärtlindrande läkemedel som kan användas om man ska få läkemedlet under hela dygnet.

Om man vårdas hemma kan man själv eller med hjälp av någon närstående ta sin medicin genom en så kallad subkutan kanyl. Det är en mycket tunn liten plastslang som går in i fettet som finns precis under huden. Där kommer läkemedlet in och tas sedan långsamt upp i blodet. Slangen sätts ofta in på magen eller överarmen, och fästs på huden med ett förband. Har man en smärtpump kan den kopplas till kanylen.

Många av de läkemedel som används för att lindra smärta kan göra att man blir torr i munnen. Då kan det hjälpa med preparat som ger fukt och saliversättning. Det är viktigt att hålla munnen ren och fuktad. Då blir det lättare att svälja och tala.

Illamående

Av både sjukdomar och sjukdomsbehandling kan man bli illamående.

Mot illamående kan det hjälpa att få antingen tarmstimulerande medel eller kortison. Kortison kan motverka svullnader i tarmarna, förbättra passagen och dämpa illamåendet. Det kan också göra att man får bättre aptit och känner sig piggare. Man kan få kortison i tablettform eller som sprutor.

Andnöd

Beroende på vilken sjukdom man har kan man få besvär med andningen. Vilken behandling man får varierar, det beror framför allt på orsaken. Ibland kan man få kortison för att minska svullnader i lungorna. Har man vätska i lungsäcken kan den tappas ut. Ofta kan det hjälpa att få syrgas genom en liten slang i näsan. Ibland kan man i stället få morfin eller andra läkemedel som minskar känslan av andnöd. Även en vanlig bordsfläkt kan lindra besvären.

Oro och ångest

Det är olika hur man hanterar att vara svårt sjuk och att man kommer att dö. En del kan ha svårt att sova, medan andra oroar sig för hur sjukdomen kommer att påverka dem. Man kan få någon att tala med och läkemedel för de besvär man har.

Många undrar hur lång tid man har kvar i livet. Även om man inte kan få ett exakt svar på frågan kan man ändå ofta få ett vägledande svar.

Förstoppning

När man är svårt sjuk är det vanligt att man får problem med förstoppning. Dels kan det bero på att man inte orkar vara uppe och röra sig som tidigare, dels på att många mediciner som exempelvis morfin påverkar tarmarnas funktion. För att motverka förstoppning kan man få olika laxeringsmedel.

Trötthet

Mot slutet avtar krafterna allt mer. Man blir allt tröttare och orkar allt mindre. Att förflytta sig blir ansträngande. Man får hushålla med sina krafter och kan till exempel behöva mer hjälp med den dagliga hygienen. I den tidiga palliativa fasen kan kortison ha en uppiggande effekt och göra det lättare att orka med någon speciell aktivitet. Men i livets absoluta slutskede får man ibland ingen uppiggande effekt av kortisonet eller bara under mycket kort tid. Det kan ändå vara värdefullt, om man till exempel vill orka vara med och fira en sista jul eller en bröllopsdag tillsammans.

Svampinfektion

När man är svårt sjuk blir kroppens immunförsvar försämrat och man får lättare infektioner. Ett vanligt exempel är svampinfektion i munnen. Den kan märkas genom att man får vitgula, gryniga beläggningar på tungan och att det svider och känns torrt i munnen. Man kan få behandling mot infektionen med läkemedel som tabletter eller i flytande form.

Att äta och dricka

Matlusten kan variera mycket, men det är vanligt att den minskar. Den sjuka och trötta kroppen klarar inte av att bearbeta lika mycket mat som en frisk människas. En del äter som vanligt, men många vill helst bara dricka eller äta lätt mat som glass, kräm och soppor. I den tidiga palliativa fasen kan man få näringsdrycker, som innehåller näring i koncentrerad form och som en dietist kan ordinera. Allt man får i sig att äta eller dricka är bra. Så småningom kanske man inte klarar av att äta mer än enstaka skedar, eftersom kroppen inte längre klarar av att ta emot mat.

När man inte kan äta som förut blir de närstående ofta oroliga och önskar att dropp ska sättas in. I den tidiga palliativa fasen kan näringsdropp göra stor nytta, men i den sena fasen kan droppet bli en alltför stor belastning för kroppen och göra mer skada än nytta. För mycket fett och proteiner, oavsett om man får det i näringsdropp eller vanlig mat, leder oftast till onödigt illamående och i sämsta fall till kräkningar och bör därför undvikas.

Som närstående är det lätt att tro att den som är sjuk kommer att dö om han eller hon inte äter. Men det rör sig om ett missförstånd: man dör inte för att man slutar äta, utan man slutar äta för att kroppen förbereder sig på att dö. Man har helt enkelt inte matlust längre, man får inte i sig mat.

Ungefär likadant kan det vara med vätska; man är för trött för att orka dricka. Om man med jämna mellanrum får munnen fuktad känner man sig inte törstig. Det finns också medel med salivliknande ämne som man kan få.

Att ta medicin när man är svårt sjuk

Man kan ta mediciner på flera olika sätt. Nästan alla läkemedel finns som tabletter, vissa av dem kan lösas i vatten. Är det svårt att svälja kan man få läkemedlet som sprutor eller genom en så kallad subkutan kanyl.

Man kan behöva sluta med vissa läkemedel

I livets allra sista skede ska man bara ta den medicin som fortfarande gör nytta. Mediciner som man tidigare haft under flera år kan nu bli helt onödiga.

Det gäller bland annat blodtrycksmedicin. Den brukar läkaren rekommendera att man slutar med. Den som ligger till sängs och är svårt sjuk har oftast redan ett lågt blodtryck på grund av att kroppens funktioner är nedsatta. Ibland kan blodtrycksmedicinen dessutom göra att man får yrsel eller blir illamående. Andra mediciner som inte längre är lika viktiga kan vara hjärtmediciner eller mediciner mot höga blodfetter.

Livets allra sista tid

Det är viktigt att bli respekterad när man närmar sig slutet av livet. Man ska bli respekterad när det gäller var man vill bli vårdad, var man vill dö och vilka som ska vara närvarande på slutet. Det är också viktigt att man får veta vad som händer och så mycket som möjligt behålla kontrollen över det, och att man får behålla värdighet och integritet. Man har rätt att bli behandlad med respekt, även när man är svårt sjuk och inte kan förmedla sig, tala eller visa hur man vill ha det.

Livets allra sista tid brukar se ganska lika ut, oberoende av vilken diagnos man har. Den vakna tiden blir kortare och man sover allt mer.

Om man är närstående

Olika behov av stöd

För den eller de som är närstående kan situationen vara väldigt olika. Man kan vara partner, barn, släkting eller nära vän till den som är sjuk.

Familjer ser olika ut och människor fungerar på olika sätt i svåra situationer. Vissa behöver mycket stöd, andra mindre. En del kan känna behov av att prata med en präst eller någon annan religiös företrädare. Andra pratar hellre med en psykoterapeut och någon annan kanske behöver hjälp att reda ut det praktiska med en kurator. Vissa palliativa enheter har kurator och psykolog anställda, medan man på andra ställen får vända sig till exempelvis vårdcentralen, eller den klinik som behandlat sjukdomen. Den palliativa vårdenheten kan hjälpa till med att förmedla en samtalskontakt.

Om barn är närstående kan personalen hjälpa till på flera sätt, genom att till exempel ta kontakt med skola eller förskola och informera eller hänvisa till speciella samtalsgrupper där det finns sådana. Det är viktigt att barnen får information på ett sätt som de kan förstå. Genom barnavårdscentralen kan man ha möjlighet att få träffa en psykolog. I många städer finns barnpsykiatrer och barnpsykologer som kan stötta barnet.

Den som får palliativ vård är ofta äldre. Om man som närstående är i samma ålder behövs ofta mer praktisk hjälp i hemmet. Då kan kommunen hjälpa till med till exempel hemtjänst.

Grupper för närstående

Man kan få stöd av så kallade anhöriggrupper, särskilda grupper för personer som vårdar eller har vårdat svårt sjuka närstående i hemmet, eller varit med om deras sjukdom och död. Med sina tidigare erfarenheter kan de stötta de som för tillfället befinner sig i den svåra situationen med en svårt sjuk närstående. Sådana grupper kan finnas i Svenska kyrkan eller i det palliativa teamet.

En ny situation

Som närstående blir man ofta delaktig i vården när någon blir sjuk, särskilt om den som är sjuk vårdas hemma. Det är oftast en helt ny situation och många känner ett stort ansvar att ta hand om den som är sjuk på bästa sätt. En del kan ha svårt att lämna den som är sjuk ensam hemma, ens för kortare stunder. För andra kan det kännas helt nödvändigt att fortsätta gå till jobbet, för att få några timmars avbrott från sjukdomen. Som närstående skall man välja det som passar en bäst.

Många kan uppleva att de blir mer bundna till hemmet och inte kan ta tillvara sina egna intressen på samma sätt som tidigare. Det kan också innebära att man får en störd nattsömn, när den som är sjuk behöver vård på natten.

Viktigt att få avlastning

Det är viktigt att man som närstående också får tid och möjlighet att få göra sådant man tycker om och behöver för att må bra under tiden som den som är sjuk vårdas hemma. Ibland kan det vara mycket värt om den som är sjuk får komma till hospice eller sjukhus för en kortare tids vård, medan man själv får möjlighet att vila upp sig. Ibland kan man som närstående ha dåligt samvete för det, men man glömmer lätt bort att man själv behöver vila för att kunna och orka hjälpa den som är sjuk.

När man vårdar någon som är svårt sjuk och inte kan sköta sitt arbete som tidigare, kan man söka närståendepenning från Försäkringskassan.

Senast uppdaterad:

14 oktober 2012 06:10

Skribent:

Karin Palmberger, läkare, specialist i allmänmedicin, Avancerad hemsjukvård, Umeå

Granskare:

Katti Björklund, 1177 Vårdguiden Peter Strang, läkare, professor i palliativ medicin, Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion. 1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Bokavård.se.

1177 Vårdguiden logo Fakta och Råd från 1177 Vårdguiden
Samtalsterapi dygnet runt, alla dagar

Behöver du någon att prata med?

Våra utbildade terapeuter finns tillgängliga för dig när du behöver det som mest.
Dygnet runt alla dagar.

Läs mer och kontakta oss idag!

Till samtalsjouren

Kategorier

Få erbjudanden & nyheter!

Skriv in din e-postadress här för att få senaste nytt och bra erbjudanden från våra kliniker.

Var vänlig vänta...