Nu kan du boka skönhetsbehandlingar online! Besök Glamma.se redan idag.
www.bokavard.se
Just nu finns det fler än
5 100 bokningsbara tider
Bokavård.se blev listad bland sveriges 100 bästa sajter år 2015
Skriv ut artikeln

Reportage: Att välja behandling vid prostatacancer

Vissa män som får prostatacancer kan välja mellan operation eller strålbehandling. Det kan ändå kännas svårt att veta vad man ska välja och på vilka grunder man ska fatta sitt beslut. Jan Pålsson, 55, valde operation efter att ha fått förtroende för läkaren som skulle utföra operationen. Bosse Swedin, 63, fick göra om sitt val flera gånger, och till slut blev det strålning.

Det började enkelt, med ett besked från husläkaren. Bosse Swedin hade en förhöjd så kallad PSA-halt, som kan vara ett tecken på prostatacancer. Efter att ha lämnat ett vävnadsprov fick Bosse veta att han hade prostatacancer. Sjukdomen hade hittats i ett tidigt skede och skulle kunna botas genom antingen operation eller någon form av strålbehandling.

Ungefär samtidigt som hans katthona därhemma började bli lite överraskande rund om magen började Bosse fördjupa sig i vad olika behandlingar skulle innebära. Han läste broschyrer, landstingets vårdplan, lånade fackböcker och sökte på nätet. Det visade sig finnas olika slags operationsmetoder men också flera slags strålbehandlingar. Att helt vänta med behandling eftersom prostatacancer är en långsamt växande cancerform var en möjlighet men kändes inte rätt för Bosse.

Ändrade sig från strålning till operation

Det Bosse fastnade för under sina egna efterforskningar var en behandlingsmetod där radioaktiva frön opereras in i prostatan, något som han tyckte verkade ge minst biverkningar.

Men vid en närmare kontroll visade sig arten av hans cancertumör vara precis på fel sida gränsen för när den metoden är helt säker att välja. Då tänkte Bosse om och bad att få bli opererad med så kallad robotassisterad kirurgi.

– För mig kändes det självklart att en titthålsoperation med en avancerad robot borde vara mer exakt jämfört med om en läkare opererar manuellt, enbart med händerna. Jag ville ju att operationen så lite som möjligt skulle skada urinrör och nervtrådar.

Förtroendet för läkaren viktigt för Jan

Jan Pålssons tankar kring operationsmetoder är precis de motsatta:

– Jag kommer från en hantverkssläkt och har stor respekt för handens kunnande. Det kändes obehagligt och otympligt att tänka sig en robot. För mig är det självklart att en skicklig och erfaren kirurg kan känna och se bättre vid en manuell operation än när en maskin är inblandad. 

Jag tog nog mitt beslut samma stund som jag träffade läkaren

Jan Pålsson fick sitt cancerbesked ungefär samtidigt som Bosse Swedin. För honom gick det sedan snabbt att välja behandlingsmetod.

– Jag tog nog egentligen mitt beslut samma stund som jag träffade läkaren som sedan kom att göra operationen, berättar han.

– Läkaren var hela tiden pedagogisk och säker på att jag skulle bli frisk, och det ingav förtroende. Han berättade att jag kunde fråga en annan läkare om jag ville ha fler åsikter och lade till att han som urolog gillar att skära men att onkologer å andra sidan brukar föredra strålning. Båda metoderna kan ge lika goda resultat, sa han till mig.

En ny bedömning gjorde beslutet enkelt

Det som avgjorde valet för Jan var det mycket sämre bemötande som han fick när han vände sig till en annan läkare för en kompletterande bedömning, en så kallad second opinion.

– Läkaren på det andra sjukhuset verkade för det första riktigt ängslig. Hon bad mig ganska omgående ta av mig kläderna och klättra upp på britsen, och började sedan krafsa runt i rumpan på mig. Hon bjöd därefter in en kollega och de satte igång med att diskutera vilka ställningar som var bäst för att de skulle kunna känna prostatan.

– Sedan sa hon liksom i förbifarten att jag antagligen skulle bli impotent efter behandlingen. Jag är inte särskilt van vid att plötsligt behöva sticka upp rumpan i ansiktet på folk och kände mig oerhört sårbar. Dessutom satt min fru i samma rum. Vi var båda två helt tagna under resten av dagen.

Bosse Swedin med sin son

 

Jag har ju en liten pojk att ta hand om

 

För Bosse Swedin fortsatte jakten på rätt behandlingsmetod under flera månader. Det tog tid att få kontakter med olika läkare som skulle ge olika svar på hans frågor om lämpliga behandlingar. Men eftersom han visste att han hade en långsamt växande cancerform var han inte så orolig för tiden som gick, och livet utanför sjukhusbesöken rullade vidare. Ungefär tre månader efter mötet med husläkaren föddes två små ludna, blinda kattungar, vilket särskilt gladde Bosses lilla son på fyra år.

– Jag har sagt till varenda läkare jag träffat att nu får de fixa det här för jag har ju en liten pojk att ta hand om, säger Bosse. En del har sett lite förvånade ut, eftersom jag är 63 år. Jag vill gärna inbilla mig att de kanske anstränger sig lite extra för hans skull.

Övervikt kan vara hinder för behandling

När Bosse väl fick träffa den läkare som arbetade med robotassisterad kirurgi visade det sig att inte heller det andra valet av behandlingsmetod fungerade i hans fall. Nu var problemet att han bedömdes som för överviktig. Under operationen ligger man lutad med fötterna uppåt och med magen som en tyngd mot lungor och hjärta. Bosses 100 kilo och lätta diabetes innebar för stora risker.

Här någonstans började jag känna mig som sjukvårdens
Svarte Petter

Det innebar att inte heller så kallad brachyterapi kunde användas. Det är en metod där man också ligger lutad, och där ett radioaktivt preparat förs in i prostatan och ger strålning inifrån.

– Jag hade aldrig tänkt att min övervikt skulle vara ett hinder för just behandling av prostatacancer, suckar Bosse.

– Jag kan ju inte vara den enda som har övervikt av alla oss som får denna sjukdom i västvärlden. Ändå var det inget som framgick i all information jag hittade direkt efter beskedet. Det tycker jag är konstigt. Här någonstans började jag känna mig som sjukvårdens Svarte Petter – en som skickas mellan olika specialistläkare men där alla säger att just mig passar inte deras behandling för. 

Höftproteser kan påverka yttre strålbehandling

Hemma hos Bosse har kattungarna rivit ner en vas så att det ligger glassplitter över hela golvet. Det har gått ytterligare några månader och snart är ungarna stora nog att flytta hemifrån. Bosse böjer sig lite stelt och framåt och plockar lätt stönande upp glasbitarna. Hans höftproteser gör sig fortfarande påminda, efter två operationer för ett par år sedan. Och de har också visat sig påverka cancerbehandlingen.

– När jag fick träffa den läkare som var särskilt kunnig om strålning, fick jag veta att inte heller extern, eller yttre strålning var en helt lämplig metod för mig. Det beror på att höftproteser i metall kan hindra strålningen från att nå fram över hela prostatan.

Efter sammantaget över fem månader av utredning började Bosse tappa orken. Framför allt kände han sig trött av att själv ha varit tvungen att bevaka sitt ärende när det skickades mellan olika specialister. Det blev många avdelningar, personer, åsikter, brev och knapptryckningar i telefonsystem att sköta. Dessutom började han fundera över hur den första läkaren i hans fall valde att presentera valfriheten av metod.

– Läkaren presenterade alternativen som en palett av färger, men det visade sig att det bara var en enda färg som till slut var aktuell för mig. Jag tycker att det vore rimligt att istället tidigt få träffa ett vårdteam eller en läkare som har kompetens nog att göra en samlad bedömning, och som redan på en gång kan säga att vissa metoder går bort. Det kunde spara tid och energi åt både mig och åt vården.

Jan Pålsson

Rätt att också välja bort information

Mötet med vården är olika för olika personer. Jans väg var kort och effektiv jämfört med Bosses. Det beror dels på att Jan inte hade samma fysiska utmaningar, men han har också tagit ett aktivt beslut om att inte skaffa sig mycket information.

– Dels är det min personlighet att till exempel först köpa en tv och inte läsa fakta om den förrän när jag kommer hem, säger han. Men jag tycker också att det är omöjligt för mig att källkritiskt granska informationen som finns tillgänglig. Jag har inte den kunskapen och då tycker jag inte om att läsa en massa. Till slut landade jag helt enkelt i att den första läkarens förslag lät bra. Jag tror att man ibland bara måste bestämma sig.

Ett par månader efter cancerbeskedet har Jan till skillnad från Bosse blivit färdigbehandlad genom sin operation och fått höra av läkarna att allt ser bra ut.

– Jag är förstås oerhört lättad. Läkaren säger att kisseriet kommer att vara som vanligt riktigt snart, och att erektionen ska återkomma också med lite tålamod. Det tror jag med.

Även om han helst skulle ha sluppit prostatacancer tycker han ändå att det har kommit något positivt ur erfarenheten, och är glad över att cancern hittades tidigt.

Funderingar efter behandlingen

Jan tycker att alla män i hans ålder och äldre borde ta reda på sitt PSA-värde, till exempel genom att be om det på vårdcentralen. I Sverige genomförs inte allmänna regelbundna mätningar av PSA-halten i blodet, eftersom det är så vanligt att halten är hög trots att man inte har cancer. Allmänna tester skulle kunna leda till att många oroades i onödan och fick genomgå vävnadsprover som inte är helt enkla eller smärtfria. En del skulle också bli behandlade i onödan och få biverkningar i form av inkontinens och impotens utan att ha varit sjuka.

– Jag vet att det är en diskussion om detta men jag anser ändå att män bör känna till sitt eget PSA-värde för att sedan kunna följa dess förändring över tid, säger Jan.

– Blir man orolig av det hela ska man kanske låta bli, men inte annars tycker jag. Jag hoppas förstås också att vården snart kommer utveckla enklare och säkrare metoder för att diagnostisera prostatacancer.

Att acceptera läget och tänka framåt

Bosse har i sin tur till slut fått veta att han kan få behandling med yttre strålning trots två höftproteser, bara strålkanonerna riktas lite annorlunda än vanligt. Han är också nöjd med att hans cancer hittades tidigt.

– Jag accepterar att jag blivit drabbad, att det har varit krångligt, men att det inte att ändra på nu. Så här är det helt enkelt och snart börjar behandlingen!

Senast uppdaterad:

26 januari 2011 00:44

Skribent:

Kristin Olson, journalist

Granskare:

Emma Holmér, 1177 Vårdguiden

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion. 1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Bokavård.se.

1177 Vårdguiden logo Fakta och Råd från 1177 Vårdguiden
Samtalsterapi dygnet runt, alla dagar

Behöver du någon att prata med?

Våra utbildade terapeuter finns tillgängliga för dig när du behöver det som mest.
Dygnet runt alla dagar.

Läs mer och kontakta oss idag!

Till samtalsjouren

Kategorier

Få erbjudanden & nyheter!

Skriv in din e-postadress här för att få senaste nytt och bra erbjudanden från våra kliniker.

Var vänlig vänta...